Rubriken på detta inlägg är egentligen ett citat från en debattartikel i den franska dagstidningen "La Libération". Inlägget är skrivet av Al Gore och Par Ban Ki-Moon och har just rubriken "Pour une croissance verte". Anledningen till att jag inte använder citattecken i mitt inlägg är för att jag också står för budskapet (får man göra så?). Uttrycket betyder "För en grön tillväxt". Enligt författarna bör miljön alltså vara i fokus när nya förslag för att lösa den ekonomiska krisen tas fram. Artikeln är en hel sida tabloid (!) och jag har läst alltihop och sett till att jag förstår varenda litet ord. Det tog 2 timmar, men det var riktigt intressant så det gjorde ingenting. Imorgon på fonetiklektionen ska jag prata om artikeln. Vi fick den läxan idag - snabba puckar med Nicole (Nicole är vår lärare). Jag ska bara prata i 3 minuter. Färre minuter = mindre risk för felsägningar = jippi.
Idag träffade jag en tysk tjej på skolan. Hon heter Caroline och jag tror hon är lite äldre än jag. Trevlig värre så jag hoppas vi ses igen. I lördags träffade jag en spansk tjej vid namn Veronica på en fest - hon var jättetrevlig. Hoppas hon gillar mitt facebook-förslag om fika på lördag. På tal om facebook - världens knasigaste sak hände i torsdags! Okej inte världens; men det ligger i framkant.
Hur som helst: Jag och några vänner (med blandade nationaliteter) var ute på en klubb och hade trevligt, pratade endast på franska, ingen engelska. =) Plötsligt kommer det någon och knackar på min rygg och frågar: "Excuse me, are you the girl named Sofie?" Jag tyckte det var konstigt, men eftersom jag heter Sofia, så sa jag det. Och då sa han: "Oh, yes, that's right! I recognize you from Facebook. You are Rebecca's friend." And so it was! Gamla goda Rebecca har alltså läckt (efter mitt önskemål) att jag nu bor i Nice men att min vardag inte kryllar av helfranska vänner. Så han hade skrivit ett meddelande till mig på Facebook, och jag hade svarat. Och då får man ju tillgång till varandras bilder, och på den vägen var det - Han kände igen mig! Jag tycker det var ganska otroligt att vi råkade vara på samma ställe! Han var i alla fall en trevlig typ, och hans kompisar med. =)
Jag badar verkligen i franska för tillfället. Orden rinner omkring mig och huvudet drunknar titt som tätt. Men mamma, det är väl så det ska vara när man lär sig språk? ;-)
Förutom franskan försöker jag även upprätthålla engelskan, med tanke på den stundande intervjun på fredag. För några dagar sedan köpte jag The Economist's kvartalsmagasin - det kan jag rekommendera. Säga vad man vill om namnet ("Intelligent Life") men tänkvärda artiklar är det.
Jag försöker också vända dygnet rätt. Förra helgen gick jag upp ett, halv två. Denna helg gick jag upp elva. Idag gick jag upp 7.45 och imorgon ska jag gå upp 7.00. Detta eftersom jag ska infinna mig på kontoret i Bryssel klockan 8.00 på fredag, så det gäller att orka upp. I själva verket är det 8.15, så du kan vara lugn morfar. Jag har redan tänkt på eventuella hinder. =) På fredag SKA jag upp kl 6.00 och fixa till mig och sedan äta en smarrig hotellfrukost. Mumsfilibabba! Sedan är det ett "reasoning test" som väntar. Hoppas det går bra. Om jag klarar det så ska jag bli intervjuad två gånger. Nervöst. Har aldrig gjort intervju på engelska förut. Wish me luck.
Det är superfint väder här. Jag måste nog flytta hit när jag blir stor (har jag sagt det förut?). Igår satt jag på stranden i fyra timmar. I linne. Barfota. Känns på den. Jag och killarna hade sprungit i 40 minuter på morgonen. Och två av dem badade efter joggingturen! Not me though... pga av förkylningsrisken. (öööhh...)
Nu ska jag sova tror jag. 8 timmars sömn hinner jag med. Géniale! comme on dit en France.
må gott, ät gott!
